360 grader mingelparty

Först tänkte jag att det var väntat. Sedan tänkte jag att det var väldigt bra. Och till sist så tänkte jag njaaee… jag vill nog inte dela in alla mina kontakter i olika listor. Nämen, varför inte? undrar förstås vän av ordning och reda. Blir det inte bara för mycket att ha allt i en enda villervalla; vattenläcka i kommunen, någon har varit på whiskeyprovning, en annan klagar på SJ igen, den tredje plockar svamp, brandstationen har öppet hus och soctanten på nätet, ja hon finns också där i flödet?

Nyheter på Facebook igen. Man har tagit efter konkurrenten Google+ och infört möjligheten till egna, skräddarsydda listor. Dessutom har man lagt till möjligheten att prenumerera på flödena från sådana personer man är intresserad av, och det som de delar med sig av publikt till ”alla”.

Okej. Redan första dagen försökte några vänner av ren välvilja placera mig på listorna för två olika arbetsplatser där jag inte jobbar. Det var fint tänkt, men jag är så nöjd på räddningstjänsten så ni anar inte. Därefter började jag fundera kring hur det skulle bli om jag bara placerade alla mina närmaste vänner i en lista, mina arbetskamrater i en lista och sedan alla övriga nätverkskontakter i en tredje. Jo, det skulle innebära att jag missar hela det fantastiska flödet som fungerar liksom ett enda mysigt mingelparty i tillvaron. Då skulle det bli som på de där festerna man har gått på där samma människor år ut och år in sitter och pratar om samma saker igen och igen. Själv tänker jag alltid att det är riktigt gott att ha en fest där man slänger in några nya kort i leken. Oväntade konstellationer uppstår, nya samtal tar sats och helt plötsligt är det liksom… lite spännande?

Jag vill få den kreativa input som det innebär att ha alla dessa kontakter i en och samma kontext. Här väcks idéer, här delas artiklar och här förlorar jag mig i nya områden som jag aldrig skulle fått inblick i annars. Visst kan man tillämpa samma taktik att scanna av flödena i olika listor. Men jag tror att man blir lite bekväm, lite sållande i sin approach och kanske inte alltid kikar i till exempel just den där listan med ytliga bekanta. Och i samma ögonblick går (kanske) något intressant bort.

Att prenumerera, på samma sätt som man gör på Twitter, det är väl däremot en genial idé. Vi får väl se hur det faller ut. Fast fortfarande tycker jag att det verkar ganska trixigt att köra en massa olika statusuppdateringar lämpat för den och den och så absolut inte den – och rätt vad det är så blir det bara en knapptryckning fel och så hamnar man fel så det stänker om det. Nej, jag kör samma uppdateringar till alla och så får du väl kalla det för transparens, självkänsla eller dum urskiljningslöshet. Vad vet jag. För mig känns det enklare, ärligare och på något sätt mer autentiskt. För då behöver jag inte fundera över vad jag har sagt eller inte sagt till vem och i vilken situation. This is it. Take it or leave it.

Och visst, chefen får i och med detta veta att jag både dansar zumba och dricker rosé, liksom landshövdingen får läsa om mina morgonpromenader på lördagarna. Men det kan jag väl unna dem? För jag berättar ju en hel del annat seriöst om mig själv också mellan varven, vill jag inbilla mig iallafall? Fast det brukar inte generera flest gilla-tryckningar…

Men det blir ett helt annat blogginlägg 🙂

Andra tankar om resan på Facebook om hur man där förhåller sig till varandra och varför det blir så spännande


En reaktion på “360 grader mingelparty”

  1. Pingback: #word | Martina

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *